Såå spännande dagar nu då massa nya Höstkläder droppar in genom brevlådan, eller avin att gå till posten och hämta !=) Älskar det!!!

Tänkt att man kan bli så glad för en liten tygbit på 500 g..... men men dom är ju så fiina!

Igår prövade vi den Bruna Po.p Fleeceoverallen, var lite tveksam till en brun, men nu tycker jag iaf den var ett bra val! Kan ju matcha ihop med den röda vintermössan, vantarna & tossorna... Passande klädsel innuti åkpåsen!

Idag var det dax för Nova star Jeansen att droppa in... Baggy XL modell! Dom är så fiina!

Det bästa med att köpa till henne är ju att nästan allt passar och allt går att sälja vidare.. Inte så som åt sig själv, man beställer 10 varor och returnerar 9! *suck*

*****************

 Emmis har börjat intressera sig för pekböcker nu, tycker det är lite roligt att hon faktist sitter å pekar på saker då vi härmar ljuden!

Busar med böcker gör hon också, men det berodde nog på att det var en bok för bebisar.. inget för stora tjejer! ;)

Avslutar med en söt bild på lilla "kaplan" Tiger Emmsan!

Nu ska här helgstädas då Emmis somna, sen åker vi till Sollentuna och hämtat H....

HA EN BRA DAG!

det visade sig att det mest var små språkfel, formaliafel och dylikt. det värsta och mest jobbiga vi ska ändra på är att omformulera några meningar och stycken som är knöliga och svårförståeliga.

sen är vi klara. ändringarna kommer inte ta så lång tid att göra, hoppas jag. fan vad gött! jag var verkligen beredd på något mycket värre om jag ska vara ärlig! nu gillar jag uppsatsen lite mer faktiskt. den som vill läsa får säga till ;)

Men tyvärr inte. Fast jag har i alla fall tänkt ut nästan allt som ska vara med i berättelserna. Handling, personer osv. Jag har väl bara blivit nervös. Efter att jag har skrivit några stycken noveller på sista tiden, som jag blev ganska nöjd med, är jag rädd att misslyckas med de här.

Detsamma gäller för min roman också, fast ännu mer.

Ja, ja. Det är kul att skriva, men det är viktigt att läsa också. Lyckligtvis har jag några böcker som jag kan läsa.

KATHMANDU—Hundreds of Tibetan monks detained after widespread protests against Chinese rule earlier this year were deported from the Tibetan capital Lhasa to remote Qinghai province, where they remain in custody, according to Tibetan sources.

Monks from two major Tibetan Buddhist monasteries, Sera and Drepung, both in the Tibet Autonomous Region (TAR), may have been targeted because they were seen as playing a leading role in the demonstrations, the sources said.

Many came to study at the two monasteries near Lhasa from remote areas in eastern Tibet where the Kham and Amdo dialects are spoken.

A smaller group of monks was removed from another monastery, Ganden, and taken into detention with the others, the sources said, speaking on condition of anonymity.

Unrest erupted in Lhasa on March 14 after four days of peaceful protests, turning into a day of riots targeting Han Chinese residents and businesses. China reacted by sending in a large force of paramilitary People’s Armed Police to quell the unrest, sealing off the TAR and Tibetan-populated regions of China from contact with the outside world.

Exiled Tibetan leaders say 203 people died in the violence that followed, while Beijing says 22 people died, only one of them Tibetan.

Train from Lhasa

According to an authoritative source who spoke on condition of anonymity, 675 Tibetan monks from the three targeted monasteries were put on a train from Lhasa on April 25.

“Among those 675 monks, 405 were from Drepung, 205 were from Sera, and eight were from Ganden,” the source said. The remaining 57 monks from outlying areas were said to have been taken from smaller Lhasa monasteries.

“They were transported to a military detention center in Golmud” in the Haixi [in Tibetan, Tsonub] Mongol and Tibetan Autonomous Prefecture in Qinghai, the source said.

“All the monks who came originally from the Qinghai region were [then] deported to their respective towns. They are still detained there in their hometown prisons or detention centers.”

They were escorted home from Golmud by officials from the Qinghai United Front and Religious Affairs Bureau, according to the source.

Monks who came originally from monasteries in the still-troubled region of Kham in Sichuan province are still being held in Golmud, however, the source said. The number of those still in detention cannot be independently confirmed.

Three groups

The monks were rounded up in three groups, the source said.

“On April 10 in the afternoon, security forces detained 550 monks from Drepung monastery, took them to the Nyethang Military School, and detained them on the school campus.”

“Then, on the night of April 14, a huge contingent of Chinese security forces arrived at Sera monastery and took away about 400 monks and detained them at a military prison in Tsal Gungthang,” about 20 kms (12 miles) east of Lhasa, the source said.

“On April 17, a group of monks from Ganden was also rounded up and detained somewhere in Lhasa,” the source added.

All those detained were reported to have suffered harsh treatment, including beatings, while in prison.

“Twenty-four monks from Drepung and Sera monasteries remain in detention at the Nationalities Middle School in the Marpa subdivision of Rebgong in Qinghai province, where they have been held since July 25” after being moved from Lhasa in April, the source said.

Held in a house

Another source with contacts in the region said that a small group of monks from monasteries in Sogpo county in the Malho [in Chinese, Huangnan] Tibetan Autonomous Prefecture of Qinghai had been studying in Lhasa monasteries at the time of the unrest.

“Recently, they were found detained in a house close to the Sogpo county center,” he said. “They had not been put into prisons but were under some kind of house arrest. Later, we learned that they had been taken into detention in Golmud in April.”

“They are not allowed to leave, but their family members and relatives can see them at the house where they are being held.”

“There were about 30 to 40 monks studying in Lhasa who had come from different monasteries in Gepasumdo [in Chinese, Tongde] county” in the Tsolho [in Chinese, Hainan] Tibetan Autonomous Prefecture in Qinghai, the source said.

“There were 20 monks from Tsang monastery alone who were studying at Sera. We were told that all of them were detained.”

Brother held

A Tibetan woman living in Rebgong [in Chinese, Tongren] county in the Malho Prefecture said she had learned that her brother, a monk studying in Lhasa, had been taken to the Golmud City Detention Center.

“As you know, he was from Kirti monastery in Aba [in Tibetan, Ngaba] Prefecture [in Sichuan], but was at Sera monastery in Lhasa at the time of the March protests,” she said. “We couldn’t trace him for a long time.”

Lhasa monasteries generally take in many monks from outlying areas, including Qinghai province. “That’s always been the case, historically,” Tibet expert Robbie Barnett, based at Columbia University in New York, said.

These monasteries “have colleges that are specifically designed, and have been for centuries, to accommodate people from those areas,” he added. Efforts beginning in 1994 to stop this practice have largely proven unsuccessful, Barnett said.

Barnett cited reports that the Lhasa protests that began March 10 comprised monks from the Amdo Tibetan area in Qinghai province.

“Some people have said that this was quite definitely the case. And some people have said that this was also true of the Sera and Drepung [demonstrations] on the other two days,” he said, but added:

“I don’t know how strong the evidence is for that.”

Contacted by Radio Free Asia, officials at the Sera Monastery Management Committee hung up the phone, while officials at the Drepung Monastery Management Committee refused to speak to RFA reporters.

Officials at the Huangnan Prefecture Public Security Bureau denied knowledge of any monks being held at the Nationalities Middle School in Rebgong.

- Original: Radio Free Asia

Så kommer en liten ekorrherre och tigger mat som vanligt (jag har mandlar i väskan som godis sen jag började med raw food), och eftersom jag ville läsa ifred lade jag ut en stor hög med mandel bredvid mig. Efter lite betänklighet så satte han sig där alldeles bredvid mig och gnagde på mandel efter mandel alltmedan jag åt min sallad och fick läsa boken helt ostört... Det var faktiskt mysigt! :)

Förresten! När jag uppmärksammade vår söta röda grannkatt i fönstret "vek han upp" persiennen så man såg bordet bakom. Gissa vad som låg där?! Ett färskt exemplar av.... detta! (Till maken: I'm not alone, you know...)

Av en händelse, eller är det ödet?... hittade jag denna bok: Jan Cederquist "Slumpen är ingen tillfällighet", utgiven av Månpocket. Den blev jag tvungen att inhandla för att se vad han har att säga om slumpen. Det som var kul med baksidetexten är att den börjar: "Varför håller du denna bok i din hand just i detta ögonblick?".

För mig kom svaret klasklart som om jag suttit i ett klassrum med uppräckt hand och äntligen får svara. Jag såg boken av en slump men den fångade mitt intresse eftersom jag inte allt för många dagar sedan har samtalat och funderar fortfarande om det där med slump och ödet*, vad är det som råder?

Men om jag hade fortsatt att läsa baksidetexten på boken skulle jag ha tvekat att köpa den. Ett av citaten som brukar fungera som ett betyg är skriven av Lasse Berghagen. En sympatisk och klok man? Jag vet inte men jag brukar inte tycka att han och jag har så mycket gemensamt då det kommer till kultur (smak). Men hey, jag bildar helst uppfattning själv så jag ska bara läsa klart det jag har för händerna sedan tar jag mig an denna lilla karamell. :)

*Länk till ett tidigare inlägg: Bananskal eller räkmacka?

Tibet’s most famous woman writer and blogger was accused of taking photographs of military installations and arrested by police after she returned home briefly to Lhasa, the capital.

The detention of Woeser, who, like many Tibetans, goes by a single name, underscores the nervousness of the authorities in the Himalayan city, where 22 people were killed and hundreds of offices and businesses were set alight when Tibetans, restive under Beijing rule, rioted in the streets in March.

Eight police arrived at the home of Woeser’s mother on Thursday and presented the writer with a summons to accompany them for questioning. Her husband, the author Wang Lixiong, said: “They had used the wrong name on the document so I insisted that they correct the name before they could take her away. I reminded them that they had to bring her home within the stipulated 12 hours.”

She was held for questioning for eight hours by several officers who said that they were acting on a tip-off from a member of the public who had seen her photographing army and police positions in Lhasa from a taxi.

Mr Wang, who spoke on behalf of his wife because he was worried for her safety, told The Times: “She told them that it was not illegal to take photographs in a public place and she had not visited any secret areas or military installations. They had no legal basis for holding her.”

The police searched her mother’s home and removed several documents as well as Mr Wang’s laptop. They hacked his password, checked all his documents and required Woeser to erase every photograph that showed a policeman or army officer.

Mr Wang said: “I can’t say whether their intention was to intimidate. But if they can do this to an influential writer who has done nothing more than take photographs, then one can only imagine the kind of threat that ordinary people in Tibet must feel every day.”

The couple decided to return home to Beijing but first organised a reunion party with Woeser’s many family and friends in Lhasa. Many did not attend, apparently afraid of possible consequences after her arrest. The couple flew back to Beijing on Saturday, less than 48 hours after her summons and six days into a planned month-long visit to Lhasa.

Woeser has become one of the best-known Tibetans, first as a poet whose works were approved by the Government and then as a dissident after her first book of prose was banned in 2003. She has not been allowed to publish in China since, but the restrictions have failed to deter her. She was forced to place a blog that she began in 2005 on a server outside China after it was hacked and closed. Her current blog — woeser.middle-way.net — is the most popular site for many Tibetans and has recorded three million hits since she launched it on an overseas server early last year.

The Tibetan capital remains under lockdown. The city is patrolled by police and paramilitary forces, many deployed around the Jokhang temple, the holiest shrine in Tibetan Buddhism in the heart of the Old City. On the pilgrim route that circles the temple at least four teams of paramilitary police are on guard around the clock.

Each comprises five men carrying rifles who patrol a section of the route. Buddhists twirling prayer wheels and performing prostrations wend their way among the armed men. Some of the teams, dressed in camouflage, have recently been replaced by patrols carrying what appear to be teargas launchers in tubes on their backs.

There is little sign of increased security in the areas of Lhasa where most ethnic Han Chinese live.

Literary life

— Born in Lhasa in 1966 to a Tibetan mother and a Han father who was an army officer, she grew up speaking, and mainly writes in, Chinese

— Returned to work in Tibet in the 1990s and made a name for herself publishing collections of her poems

— Her collection of travel stories, Notes on Tibet, was published in 2003 and swiftly banned

— After the March riots, hackers hijacked her blog, removed its content and left an animation of China’s five-star national flag fluttering below the message: “Long Live the People’s Republic of China! Down will [with] all Tibetan independence elements!!!”

Source: Times research

Så med det här vill jag nog säga, att jag är stolt över att ha tagit det här steget till att börja läsa och göra något med mitt liv efter så många år som sjukskriven!!

Frun som har sökt in på högskolan för en vidareutbildning har kommit in och ska börja nästa vecka. Hem kom ett brev med några böcker de skulle ha läst innan utbildningen börjar.
Visa av erfarenhet pinnade frun snabbt upp till datorn och surfade in på stadens bibliotek, men bara för att upptäcka att böckerna är utlånade och med kö. Samma resultat visade Malmö Stadsbibliotek.

OK, då är det ju bara att köra iväg och köpa boken. Så i söndags satte vi oss i bilen och körde till Stora bokhandeln på Mobilia i Malmö. Där får vi av en snäll och hjälpsam expedit veta att de inte säljer kurslitteratur på Mobiliabutiken längre utan hänvisar oss till den andra butiken mitt i stan.
OK, något stukade gick vi tillbaka till bilen och körde in i smeten. Hittade en parkeringsplats på lagom avstånd och promenixade in till butiken - som visade sig ha stängt på söndagar! Kunde inte den för övrigt hjälpsamma expediten på Mobilia upplyst oss om den saken!?!

Det var bara att traska tillbaka till bilen och bege sig hemåt igen. Jag lovade samtidigt att jag skulle cykla in till butiken idag och köpa böckerna så att hon hinner läsa dem till hon börjar. Hon jobbar ju fortfarande så det är ju bara kvällarna att spela på.

Sagt och gjort. Jag kollade upp öppettiderna och tog en av tidigare nämnda firmacyklar och begav mig dit i förmiddags.
SLUT! Beställda med en beräknad leveranstid på 5 arbetsdagar!
Hur svårt kan det vara!?!

Nu är den i alla fall bokade och det kommer ett SMS till henne när de kommit. Sen får vi se när hon ska hinna läsa dem...

Läs även andra bloggares åsikter om bok, studera, bokhandel, Malmö, högskola, Linda Bengtzing, bibliotek, läsa, cykla

Sats II i Luvdig van Beethovens första stråkkvartett (Op. 18 i F-dur). Jag lyssnar på den nu samtidigt som jag återigen går igenom dagens japanska glosor att repetera. (Så, då var det färdigt. Nästa ord dyker upp om 12 timmar. Gott om tid. Å andra sidan ska jag nog lägga till lite fler idag som jag också måste ta mig igenom. Bra.)
III. Scherzo. Allegro molto —

André är nu den första som åtminstone känner till bloggen (i alla fall vad jag vet). Vi diskuterade avokado på lunchen och jag kunde inte stå ut med att hålla inne om bilden längst upp i det förra inlägget. Vi får se vilka andra som också lyckas hitta hit. Inte för att jag skriver något som är värt att läsa (än åtminstone).

Skoldag 002 (Bara en tillfällighet, oroa er inte.)
Franska på morgonen, undervisningen skedde på engelska för ovanlighetens skull. Det är lite ovant, men jag kan min engelska så det ska nog inte vara något problem. Den enda gång jag läst japanska med en lärare var undervisningen också på engelska (och då tilläggsvis med en galen lärarinna, vilket jag slipper/går miste om i franskan). Vi går igenom (nödvändiga) trivialiteter såsom alfabetet, siffror och verben être och avoir. Bataille navale tog annars upp hela lektionen.
Engelska (också med undervisning på engelska). Inget nytt. Verkligen inget nytt alls. Men det är ganska kul ändå. Adrian läser numera Engelska C, vilket förmodligen är roligare, men jag känner inte att det är värt att betala 500:- för att tentera kursen och tvingas pressa in information om 17 (tror jag) författare på kort tid. Blir det verkligen outhärdligt kan jag ju alltid antingen tentera Engelska B i vinter eller sedan Engelska C nästa höst. Vi får se.
— LUNCH — (Här vet ni vad jag gjorde.)
Första lektionen i historia på mer än ett år. Den nya läraren Carl-Henrik Wendt pratar mer än någon annan människa jag någonsin träffat (förutom jag?). Men han är rolig i alla fall – nästan för rolig. Man kan undra om det blir lika mycket historia som berättelser om fäktning, gamla klasskamrater och lärare, resor till Israel samt vad som verkar vara någon sorts (väl?)spelad oförståelse för teknologiska nymodigheter …

Trots denna mängd nya intryck (som jag idag faktiskt lyckades skriva något om) slutade vi så tidigt som 13.20, vilket vi även gör på fredagar men verkligen inte på måndagar då vissa av oss inte får gå hem förrän 16.30.
Nu är vi tydligen redan mitt uppe i Beethovens sjunde stråkkvartett (Op. 59, också i F-dur), det börjar bli dags att avrunda.

* Favoritförfattare? Har du redan allt som författaren har skrivit..?
Finns så många bra att det är omöjligt att nämna enstaka.

* Vilka författare är du nyfiken på och har lust att läsa?
Även där finns det många jag kan rabbla upp. Men det är roligt att bli överraskad också.

* Vilken genre vill du absolut inte läsa?
Självhjälpsböcker tex. sådana som Mia Törnblom skriver. BOATS (Based on a true story) Fantasy och skräck.

* Vilken författare vill du absolut inte läsa?
Mia Törnblom. Mia Eriksson. Stephen King. Camilla Läckberg. Mari Jungstedt.

* Letar du efter någon/några böcker som du vet (eller tror) har kommit i pocket, men som inte går att få tag på via bokhandeln längre?
Nej.

* Skulle det kännas ok att få flera begagnade pocketböcker (i trevligt skick!) istället för en ny, i något byte?
Om boken är i bra skick (nyskick) så är det okej.

* Läser du andra språk än svenska?
Någon enstaka gång på engelska. Men oftast är jag för lat och väljer det svenska exemplaret.

* Är du tedrickare eller kaffedrickare? Någon speciell smak som du gillar?
Försöker dra ner på mitt kaffedrickande. Så just nu är det te som gäller! Har upptäckt att det finns otroligt många goda teblandningar runtom på tebodarna.

* Vilken slags godis gillar du?
Choklad! Jag är en riktig chokladråtta. En och annan skumgodis slinker också glatt ner.

* Gillar du naturgodis; nötter, torkad frukt och liknande?
Inte torkad frukt. Men chokladdoppade nötter och det andra är mums.

* Är du allergisk mot något (t.ex. nötter, gluten, mjölk…)?
Nepp.

* Annat som du vill lägga till..?
Näe egentligen inte. Om min blivande bokvän har några funderingar så skicka ett brev vetja.
emms.lasdagbok@live.se

05.45 är uppstigningstid för mig numera. Härligt.

Jag skriver fortfarande blogg av samma anledning som förut, nämligen ingen anledning alls (i alla fall inte än). Därför gör jag mig heller inte heller besväret att tala om för någon om dess existens. Inte heller försöker jag hålla den hemlig för någon. Vill man läsa får man gärna läsa, men man får hitta hit av egen maskin.

Något långt börjar ta form, vi får se när det dyker upp. Håll till godo, eller vad ni nu gör med er tid.
Hursomhelst börjar det bli dags att ge sig iväg.

Serien handlar om två 14årig pojkar som beslutar sig för att skapa sin egen manga, och hur vida serien är bra eller inte har jag ingen aning om, jag hoppas då att den är de, för jag hade tänkt att läsa det första kapitlet just i detta nu!

Källa: ANN

Andra åsikter om Manga, Bakuman, Death Note, Jumpland, Serie, Download, Läsa, Japan

Jag praktiserar fortfarande zazen och har inga planer på att sluta med det. Därför ser jag inte heller någon anledning att inte skriva om zen och zazen – något jag tidigare gjorde av moraliska (?) skäl. Står du inte ut med det behöver du inte läsa. Det rör mig inte i ryggen.

Från och med idag sitter jag inte längre 30 minuter morgon och kväll, utan 45 minuter på morgonen och 15 minuter på kvällen. Den totala mängden tid förblir förstås densamma.
Nu ska rummet röjas, zazen ska sittas, disken ska diskas, rummet ska städas, saker ska handlas, håret ska färgas och sömnen ska sovas.
Hej.